torsdag 2 augusti 2012

Kampen med att våga



Jag vet att jag har nämnt det tidigare, det där med att våga tro och hoppas. I ena sekunden håller jag andan inför RUL på tisdag och i nästa så planerar jag och drömmer om barnrum, barnvagn och föräldraledighet. Är nog en naturlig del av det hela, oron blandat med glädjen. Jag läser andra bloggar som vågar drömma och förväntar sig redan efter pluset, dom köper barnvagn och kläder och är på något sätt redan där mentalt och så undrar jag om jag är knäpp som inte alltid vågar drömma?! Igår när vi var på IKEA med släkten så hittade jag några saker jag blev så förtjust i och genast köpte. Jag älskar ugglor och färgen grönt så det här var ju perfekt. Genast kom ju en kommentar från mormor att det var ju onödigt då det är för tidigt att köpa saker och då börjar jag fundera, är jag knäpp som vågar hoppas och tro redan nu?!

1 kommentar:

  1. Du är inte knäpp alls. Jag tycker det är helt normalt att oron och glädjen växlar mellan varandra. Jag tror att även de som börjar köpa saker, planerar tidigt har också en viss oro, då vågar kanske hoppas lite mer.
    Jag tror även att en graviditet kan kännas mer självklart när man inte behövde kämpa för den i flera år och gå igenom olika behandlingar utan kom av själv efter en passionerad natt. Då är det förmodligen lättare att tro på och våga hoppas.
    Gör som du känner. När du känner du vill köpa saker, gör det och när du känner mer oro, låt den känslan komma. Den ska ändå följa med er under hela graviditeten, ibland mer, ibland mindre, det är bäst att inte kämpa emot så mycket.
    Kramar

    SvaraRadera