Brist på rosa moln

Just nu är inte livet rosa moln och allt är toppen. Känner mig ärligt talat ganska ensam och instängd. Vågar oss inte ut på några större äventyr med grabbarna eftersom det är så mycket virus och sjukdomar som går nu. Ingen vågar sig heller hem till oss eftersom maken har någon släng av maginfluensa. Detta i kombination med att man känner sig hemskt otillräcklig som inte hinner med hemmet och hunden och så en liten kille som har magknip och skriker. Just nu har jag bara lust att krypa ner under ett täcke och gråta lite och skäms så för att det är vad jag känner.